1434. 12. september. Stockholm


Det svenske rigsråd meddeler det norske rigsråd, hvorfor det har opsagt kong Erik 7. af Pommern huldskab og troskab.

For det første har kong Erik svoret, at han ville elske Gud og den hellige kirke samt styrke kirken, men han har fordærvet kirken og kristendommen, idet han har ophøjet uhæderlige banditter - ja, allerhelst folk som foragtede Gud - til biskopper. Endvidere har han givet disse banditter biskoppens gejstlige magt, som om han var en pave, hvilket svarer til kætteri. Endvidere har han fordrevet lovformeligt valgte og af paven stadfæstede biskopper, og således undlader han at give agt på Gud, kirken, paven og konciliet.

For det andet har kong Erik svoret, at han ville elske alle retfærdige, og at han ville bekæmpe al uret i de tre riger, men han har kun elsket og ophøjet dem, som kunne gøre mest uret. Dette gælder særligt for kongens fogeder og embedsmænd, som har brændt, dræbt og røvet uskyldige folk.

For det tredje har kong Erik svoret, at han ville være forpligtet til at hjælpe sine tre riger, men han har kastet riget ned i evig trældom, eftersom han har givet riget bort til hertug Bugislav af Pommern og andre, som fører griffen i deres våben. På den måde har han frarøvet riget dets frie kongevalg, og han har med vilje og foragt forarmet riget. Han har også forarmet det svenske ridderskab med unyttige krige i udlandet, og han har ikke givet de svenske riddere kompensation for deres skader. Endvidere har han bebyrdet de svenske byer med uretmæssige forbud og uretmæssig told.

For det fjerde har kong Erik svoret, at han ville lede sit rige med indenlandske og indfødte mænd og altså ikke med udenlandske mænd, men han har overdraget de fleste og bedste landområder og slotte til udenlandske mænd, selvom han ikke bevise på nogen som helst måde, at svenske mænd skulle have været ulydige eller utro mod ham.

Endelig beder det svenske rigsråd om understøttelse imod kong Erik. Til gengæld for det norske rigsråds hjælp vil det svenske rigsråd afskaffe al uretmæssig beskatning og told.

Tekst efter Hadorph l.l.

Tekst

Wjj rijkzens radh aff Swerighe / biskopa / prælata, riddera och swena / och alla menoga wars rijkes jnbygiara / kung{oe}rom och klagom f{oe}r ider wyrdeliga werdugheet k{ae}re besynnerlige wener / werduge fader i Gudi och herra biskopa / prælata, riddara och swena / borgm{ae}stara och radhm{ae}n och borgara / och f{oe}r alla menoga i idre rijker / land och st{ae}dher i Norige jnbyggiera / ocg f{oe}r hwariom manne / som thette breff h{oe}re heller see / eller l{ae}se / then store or{ae}t nidertryckninge och f{oe}rderff ther waro rijke i Swerige / och allom thes jnbyggiarom / kyrckiom och clostrom / riddarom och swenom / h{oe}ghom och lagom swa f{oe}rderfwelika och haarda osz {ae}r owirgangin aff konung Ericke i hans dagom hwilket wij l{ae}nge lijdit hafwom / altijdh hoppatz att bettre skulle warda / och hafwom honom opta f{oe}rmanat / honom bidit / och honom radit att han skulle rijket och osz widh war beskrifwin r{ae}tt och privilegia halda / hwilket osz ey matte widerfaras / vthan han hafwer {ov}kt odr{ae}glika tunga och or{ae}tt / som han och hans fogata hafwa vppa lagt / hwilkom han tilstodt, hafwer storlijka osz att of{ae}rr{ae}tta / h{ae}riat waar land och st{ae}der / rijka och fattiga / och han hafwer sielfwer medh sinom handom slagit / och illa hannat the fattiga / tha the f{oe}r honom k{ae}rdo / och oh{oe}rligit owerwelde som them {ae}r giordt til thera lijff och godz of{oe}rbrutit / mothe warom r{ae}t / thet wij marghfalleligha kunnom bewijsa / och vppenbara witterligit {ae}r bade land och folcke. Framledis tha hafwer han icke haldit / thessa sina konungliga eede / them han swor wara rijke / tha thesse rijkes m{ae}n honom walde / och anamadhe til een konung och herre.

<1> J thet f{oe}rsta hafwer han sworit / thet han skal {ae}lska Gudh / och the helige kyrckio, och henne r{ae}tt styrckia / etcetera. H{ae}r i mothe hafwer han f{oe}rderfwat kyrckiena och cristendomen / i thy att han satte drafwels m{ae}n ow{ae}rduga och ol{ae}rda til biskopa / och jo h{ae}lst them ther ey achtade Gudh eller r{ae}ttwijsona / och befalte them andeliga biskops macht sasom han ware en pawe / hwilket drager til k{ae}tterij / och han f{oe}rdrifwir[1] r{ae}tt korna biskopa / stadf{ae}sta aff pawenom / han ey achtar Gudh eller kyrkiona bann / ey pawa / ey concilium eller thera budh / vthan pawans budh och concilii vnfaar han sm{ae}lika / s{ae}tter them i torn / och h{ae}cktar them / theszlijka g{oe}r han electis prælatorum pastorum och munckom / och thet {ae}r bans gerning.

<2> J thet andra / hafwer han sworit thet / att han skal alla r{ae}ttwijsona {ae}lska och g{oe}ma / och all or{ae}tt nidertryckia i sino rijke / etcetera. H{ae}r i mothe hafwer han m{ae}st {ae}lskat / framdragit och vph{oe}gt the ther m{ae}st kunde or{ae}tt gøra / och han wilde icke r{ae}tta owir them n{ae}r thet war klagat fore honom. S{ae}rdelis hafwa hans fogita och embitzm{ae}n / br{ae}nt / dr{ae}pit och vph{ae}ngdt i r{oe}{oe}k / och r{oe}fwat the meenl{oe}sa mothe war r{ae}tt.

<3> J thet tridie / hafwer han sworit att han skal wara sino rijke trygger och hulder / etcetera. H{ae}r imothe hafwer han bebundit rijkit til ewinnerlige tr{ae}ldom / i ty / thet han thet rijke honom war befalet i troo och han war walder ther til / och hwatzske medh arffr{ae}tte / eller nogen annan r{ae}tt {ae}r tilkommen / thet hafwer han medh slotzlofwen rijkeno vnrycht / och hafwer thet latit bortbebrefwa och besigla hertugha Bugislavo aff Pomeren eller androm them som gripen f{oe}ra / och swa hafwer han betagit rijkeno sitt frija konungz koor / ther thet rijket aff alder hafwer frij hafft / som war rijkis r{ae}tt vthwijsar / och han hafwer medh willia och f{oe}racht f{oe}rarmat rijket / opa thet rijket jo i tr{ae}ldom blifwa skulde. Ridderskapet hafwer han f{oe}rarmat medh langligit och onytt orligan vtl{ae}ndis mothe war r{ae}tt / han hafwer icke vpr{ae}tt them thera skada / ey l{oe}st thera f{ae}ngilse / och them icke l{oe}nat som honom borde / epter thy war Sweriges r{ae}tt vthwijsar / och the Swenska m{ae}n som hafwa wordit fangne i hans {oe}rlige och krijgh til Danmarka / lather han blifwa ol{oe}ste i thera f{ae}ngelse / och owir thet / n{ae}r the Swenske fanga hafwa farit til honom vm theris l{oe}sninge / tha hafwer han tillstatt / att hans aff Danmarck hafwa r{oe}fwat och skinnat them som fienda. Wara rijkis st{ae}der hafwer han f{oe}rarmat medh osk{ae}ligom tull och obeskedeliga f{oe}rbudh / och andra nyja fundna tunga / och {oe}fwer thet / hafwer han tillstatt / at hans egna borgera {ae}ro r{oe}fwede och skinnede aff hans aff Danmarck. Menoga allmogen hafwer han f{oe}rarmat medh oplichteligom skatt och tr{ae}ldom / lijkerwijsz som the waro k{oe}pte och f{oe}rwnne tr{ae}la. Och han hafwer alt rijkis jng{ae}ld / privilegia och breff f{oe}rdt bort h{ae}r vthaf rijket vthl{ae}ndis. Och hafwer engestedz waro rijke w{ae}nt thet til nytto / vthan til f{oe}rderfwelijkom skada.

<4> J thet fierde hafwer han sworit thet han skal sitt rijke styra och raada medh inl{ae}ndskom och inf{oe}ddom mannom / och ey medh vthl{ae}ndskom mannom / etcetera. H{ae}r emothe hafwer han alla the m{ae}sta och b{ae}sta land och slott antwardat uttl{ae}ndskom mannom en to att han ey kan bewijsa i nogra handa matto medh {ae}hro eller medh r{ae}tt / at Swenske m{ae}n honom i nograhanda matto nagon sin hafwa varit olydoge och otroo / tock hafwer han them ow{ae}rduga haldit / f{oe}rsmatt them / og{oe}nstuger warit / och hafwer lofwat them ondt och enkte gott / och monga andra otalika or{ae}tta / ther langt waro aff at skrifwa / hafwer han giort och statt att g{oe}ra. Och f{oe}r den skuld han Gudi och allo r{ae}twijszonne swa affgangin {ae}r / the heliga kyrkio olyduger worden / waro rijke otroen / og{oe}nstugh och skadeligen / och hafwer ey haldit sina eede / och troo som han osz och waro rijke lofwat och sworit hafwer / och hafwer offta aff osz warit underwisader och f{oe}rmanader til thessa forskrifne owergangz b{ae}ttring / hwilkit han ey achtat hafwer / tha tr{ae}nger han osz ther til medh n{oe}dh / thet wij skolom honom manskap vpsigia / osz och wara rijkes jnbyggiara f{oe}rswara och w{ae}ria f{oe}r thesza forskrifna owerwald / or{ae}tt och n{oe}dh / som wara eeda som wij rijkena sworit hafwom / osz ther til twinga / swa hoppa wij thet engen goder eller wijs man w{ae}nder osz thet til forwitelse / thet wj slijkan forskrifwin or{ae}t och rijksens ford{ae}rff ey l{ae}ngre lijda williom eller magum / och menom wisserlika och for sanning / at wij ey lenger plichtuga {ae}rum troo och lydno honom att halda / epter thy att han afbrutit hafwer och icke wij. Och han hafwer icke haldit the troo och huldskap ther han osz sworit hafwer / Ther medh affsigiom wij hans orligom och krigom mote st{ae}der och andra / oc wiliom engom aff hans fiendom anned {ae}n w{ae}nskap / {ae}hro och dygd. Och bidiom alla dandem{ae}n h{oe}ga ocg laga / thet i r{ae}ttenom bestandin warin / och forswarin osz h{ae}r vthinnan til r{ae}tta medh Gudz hielp / or{ae}ttin skal man befinna bestandende vppa honom och ecke vppa osz.

Framdeles alle the ther wart rijke i Swerighe s{oe}kia wilia medh thera k{oe}penskatt i k{ae}rlek och wenskap / the skulu Gudi och osz welkompne wara / och alla osk{ae}liga tulla och tunga som til thenna tijden i wart rijke Swerige warit hafwa / williom wij epter sk{ae}ligheet afl{ae}ggia.

Framdelis tha bidiom wij eder k{ae}ra wener / h{oe}rin i thet osz n{oe}dh och trang vppa gaar / g{oe}rin w{ae}l och warin osz behielpuge til att w{ae}ria och besk{ae}rma war r{ae}tt / och att w{ae}ria war or{ae}tt / hwilket wij gerna medh eder forskulla williom / och theszlijka g{oe}ra eder / hwar i osz kunnen i slijka saka beh{oe}fwa och tilsigia.

Til wittnesb{oe}rd och bekennelse / thet wij thetta breff hafwom vtskrifwit och vths{ae}nt / tha hafwom wij Knuter i Link{oe}punge / Tomas i Str{ae}ngen{ae}s medh Gudz nadh biskopa / Niclis G{oe}tzstafzszon / Gotskalck Bengtson / Niclis Erngiszlaszon / Bengt Steenszon / riddera. Karl Ormszon Niclis J{oe}nszon / Karl G{ae}dda / Mattis {Oe}dgiszlaszon / Joan Karlsson a wapen, aff alles wara wegna war jnsigle h{ae}ngt nedan for thetta breff / scriptum Stockholmis anno Domini millesimo, quadringentesimo, tregisimo quarto, dominica proxima post festum nativitatis virginis gloriosæ Mariæ.

1. f{oe}rdrifwir] f{oe}rderfwir, Hadorph l.l.

Oversættelse

I perioden frem til 30. juni 2021 vil redaktionen udelukkende udarbejde tekster.